”Det är så vackert i Jämtland att någon måste förvalta det sköna och sprida det, och det uppdraget har Ellen och jag fått av en högre makt.” Så beskrev Bodil Malmsten själv förhållandet till Jämtland, hon älskade sin hembygd och var drivande i att Ellen vågade lämna engelskan och utforska den svenska melodin. Föreställningen bildar en brygga mellan två generationer jämtländska konstnärer. Om död, saknad, längtan och utanförskap. Om rotlöshet och rötter. Om stad och land.

Medverkande

Ellen Sundberg

Jonatan Lundberg – piano

Programmet är en del av Elin Wägner-veckan.

Foto: Marléne Nilsén